aopa

heeeeeeeeeeeeeeiiiiiii.
jag är bäst på det här med att mobba bloggar, byta ut dem, vara känslokall osv. stackarna.

eftersom att min blogg inte heter något annat äään... aopa! så ska jag berätta en liten historia bakom namnet :)

jag och klara var in tha cityyy och kollade runt. som dem flesta kanske vet så har jag en tendens att prata med dialekt, utan att ens lägga märke till det.. hur som haver. den dagen var iallafall en dag då jag pratade skånska.
jag var inne i ett provrum och klara sa att hon skulle sitta precis utanför provrummet under tiden och vänta. det var inte så mycket folk där så jag brydde mig inte så mycket så jag: öppnade dörren med ett ryck för att visa hur det såg ut och skrek "AOPA!". klara var inte där. jag var utstirrad. jag kände mig lämnad och meningslös. sen dök hon upp igen och skrattade åt mig.